Ja vad finns det att säga? Det här var typ den värsta kulturnatta ever! Det börjar med att jag får ett sms om att S var på stan, jag får panik och får en panikångest attack i Martins famn, han försökte trösta mig och vi bestämde att vi inte skulle fara för jag ville inte riskera att börja gråta och falla till ruta ett igen när jag liksom tagit mig upp till ruta 8 - 9.


men Ida ville att vi skulle komma så vi drog dit... Jag ser S typ det första jag gör, jag börjar skaka och är fett nervös... Men jag brydde mig inte så mycket så vi gick runt lite på stan. Efter ett tag blir jag stoppade mitt på torget av S kompis och vi började prata lite smått, typ hälsa och va trevliga.. ja ni förstår... Efter det va typ min kväll förstörd.... Och nu är jag tillbaka på ruta 1 igen, grattis!

Vi drog hem vid 23.00 - 23.30 nångång, jag bryter ihop i sängen i Martins famn igen, ibland är det bra att typ alltid ha sin bästa vän vid ens sida! Jag somnade kanske vid 5 imorse efter alla tårar och vaknade vid 9... 

Men, kulturnatta sög!